Lëscht vu Programméiersproochen
Wikimedia-Lëschtenartikel
Dës Lëscht vu Programméiersproochen ass en Deel vun de Referenztabellen.
A änneren
B änneren
C änneren
D änneren
E änneren
F änneren
G änneren
H änneren
I änneren
J änneren
- Java
- JavaScript (JScript, ECMAScript, DHTML)
- Jython (JPython)
K änneren
L änneren
M änneren
N änneren
O änneren
P änneren
- Pascal (Turbo Pascal) (Niklaus Wirth, 1972)
- Pearl
- Perl (Larry Wall, 1987)
- PHP
- Pike
- PILOT
- PL/0
- PL/I
- PL/SQL
- Plankalkül (Konrad Zuse um 1945)
- Progres (Andy Schürr)
- Prolog (Arity Prolog, Turbo Prolog)
- Prosa (Siemens 2002)
- Prothon
- Profan / XProfan
- PureBasic
- Pure data
- Python (Guido van Rossum)
R änneren
S änneren
- S
- Sail (Stanford AI Language)
- Sather
- Scala
- Scheme
- SCL
- SCPI (Standard Commands for Programmable Instruments)
- Scriptol
- SDL (Specification and Description Language)
- Seed7
- Self
- Sevag (Siemens Eingabe-,Verarbeitungs-,Ausgabegenerator)
- Shakespeare
- Shell (sh, ksh, bash, csh, zsh)
- Simula
- SIRON
- Slate
- Sleep
- Smalltalk
- SML Standard Meta Language, eine ML Variante.
- SML System Management Language, eine LISP Variante.
- SNOBOL4
- SQL
- Swift
T änneren
- TAL Transaction Application Language (TANDEM)
- Tcl
- TECO
- Transact SQL Transact SQL
- TypeScript